Bygglov vid renovering: När krävs det egentligen?

Huvudregeln: invändigt är oftast fritt

Att byta kök, renovera badrum eller lägga nytt golv kräver i regel inget bygglov, så länge du inte rör byggnadens bärande delar eller planlösning i stor omfattning. Det är när ett ingrepp påverkar byggnadens tekniska egenskaper eller yttre karaktär som plan- och bygglagen (PBL) kräver lov eller anmälan, enligt Boverkets PBL-kunskapsbank.

Vad som oftast kräver lov eller anmälan

• Rivning eller flytt av bärande väggar
• Att göra en sluten planlösning öppen, eller tvärtom, i större omfattning
• Att flytta ett kök till ett rum som inte är avsett för det (ny avloppsdragning, ventilation)
• Ändringar som påverkar brandskyddet eller de bärande konstruktionerna
• Fasadändringar — nya fönster, byte av fasadmaterial eller kulör, om fastigheten ligger inom detaljplan
• Tillbyggnader utöver vad som är bygglovsbefriat (se nedan)

Om ändringen räknas som en "väsentlig ändring av planlösningen" krävs oftast en anmälan till kommunen även om den inte kräver fullt bygglov — det utlöser krav på startbesked innan arbetet får påbörjas.

Nya regler sedan 1 december 2025

Plan- och bygglagen ändrades den 1 december 2025. De tidigare begreppen "attefallshus" och "friggebod" togs bort och ersattes med bygglovsbefriad komplementbyggnad och komplementbostadshus, enligt Boverkets sammanställning av PBL-ändringarna.

De nya reglerna ger en gemensam "pott" av bygglovsbefriad byggyta som varierar beroende på om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplan. Byggnadsarean räknas nu ihop för komplementbyggnader och komplementbostadshus istället för att delas upp i separata kategorier som tidigare.

• Komplementbyggnad: fristående byggnad som kompletterar huvudbyggnaden (t.ex. förråd, garage) — inte inredd som självständig bostad
• Komplementbostadshus: fristående byggnad inredd som egen bostad (t.ex. gästhus)
• Tillbyggnad: upp till 30 kvm kan i vissa fall göras utan bygglov

Reglerna är detaljerade och skiljer sig beroende på placering, höjd och avstånd till tomtgräns. För exakta mått i det aktuella fallet, se Boverkets sida om komplementbyggnad eller kundens kommuns bygglovsenhet.

Vems ansvar är det att söka bygglov?

Det formella ansvaret för att söka bygglov ligger på fastighetsägaren, inte på hantverkaren. Men som yrkesperson bör du flagga när ett jobb sannolikt kräver lov eller anmälan — både för att skydda kunden från ett stopp mitt i projektet, och för att skydda dig själv från att bli inblandad i ett svartbygge.

Skriv gärna in i offerten att kunden ansvarar för att söka eventuella tillstånd innan arbetet påbörjas, och att arbetet kan pausas om lov saknas.

Sammanfattning

De flesta invändiga renoveringar kräver inget bygglov. Bärande konstruktioner, stora planlösningsändringar och fasadändringar gör det ofta. Sedan 1 december 2025 gäller nya regler för komplementbyggnader och tillbyggnader med en gemensam bygglovsbefriad "pott". Är du osäker, kolla med kundens kommun — reglerna varierar lokalt.